Domännamnssystemet (DNS)
Domännamnssystemet är en distribuerad katalogtjänst som förenklar
adressering av datorer på internet. Det kopplar ihop domännamn och
tjänster. Det finns olika typer av poster, till exempel A (numeriska
IPv4-adress), AAAA (IPv6-adress), MX (e-postserver) och CNAME (alias).
Servrar som behandlar DNS-förfrågor kan vara rotservrar, rekursiva DNS-servrar eller ansvariga servrar.
Samtliga rotservrar (t.ex. i.root-servers.net i Sverige) har
kännedom om samtliga toppdomänerna och deras ansvariga servrar, t.ex.
a.fi som är en av fi-domänens ansvariga servrar. De här ansvariga
servrar känner till samtliga ansvariga servar som är under deras
kontroll, så som ns1.208.fi och ns2.208.fi, som är ansvariga för
några fi-addresser, t.ex. 208.fi och
projectorganisationhelsinki.fi.
Rekursiva DNS-servrar förverkligar en slags distribuerad cache. Till exempler den inbyggda DNS-servern i en hemrouter behandlar DNS-förfrågor från hemnätverket. Om den efterfrågade adressen inte finns i det lokala cacheminnet, så ska förfrågan befordras vidare till en av internetleverantörens rekursiva DNS-servrar. Om det behövs, ska DNS-posterna hämtas från en ansvarig DNS-server som ska hittas genom att följa kedjan från en rotserver.
Privat namnserver
I ett virtuellt privat nätverk kann det finnas namnservrar som behandlar några förfrågor på ett speciellt sätt. Till exempel finns det inget namn
hemlig.208.fii internet, men ett sådant namn kunde existera i ett privat nätverk av vårt företag. Sådana namnserver kan hämta externa namn från DNS som det är eller filtrerat på något sätt. Till exempel namnetkonkurrent.example.comkunde omdirigedas till en annan adress.